Vanliga frågor och svar

Nedan finns svar på ett antal vanliga frågor som med jämna mellanrum inkommer till Swedish Stirling. Om svaret på er fundering inte finns i listan nedan, ber vi er höra av er till: ir​@swedishstirling.com.


Veckans fråga

Det har gått över ett år sedan ni skrev avsiktsförklaringen med Glencore. När kommer det slutliga avtalet?

Som vi tidigare kommunicerat så betraktar vi Glencoreaffären som klar sedan 2 juli när avtalet skrevs på av båda parter. Allt affärsmässigt, så som priser, leveranstider, tekniska leveranskriterier med mera, är överenskommet i avtalet. Det som återstår för de så kallade ”definitive agreements” är detaljerade legala dokument som är en självklar förutsättning i alla affärer av denna storlek. Parterna behöver i detalj definiera alla tekniska, säkerhetsmässiga och övriga legala gränssnitt mellan bolagen. Det handlar om allt från markupplåtelse, dragning av ledningar och infrastruktur från anläggningen till PWR BLOK, hur gaskvalitér ska fastställas, och mycket annat som krävs för att vi ska kunna verka på Lydenburgs anläggningsområde. Vi har nu färdigställt alla viktiga handlingar och skickat till Glencore. Nu är det främst deras legala granskning vi väntar på. Att sia om när den är klar har visat sig vanskligt att försöka sig på men innan årets slut är inte orimligt. Vi kommer självfallet att kommunicera detta till marknaden i samma stund som det sker.

Aktuella frågor just nu

När bedömer ni att ni kommer kunna skriva avtal med Glencore?
Utifrån vårt perspektiv så betraktar vi Glencoreaffären som klar sedan 2 juli när avtalet skrevs på av båda parter. Allt affärsmässigt, så som priser, leveranstider,
garantier m.m., är överenskommet i avtalet. I början av september var Swedish
Stirlings Vd Gunnar Larsson på Glencores anläggning – Lydenburg – för ett första detaljplaneringsmöte för projektet. Nu fokuserar vi gemensamt på att detaljplanera alla tekniska och legala aktiviteter för att kunna starta implementeringen av projektet. Det som återstår för de så kallade ”definitive agreements” är en mängd detaljerade legala dokument som krävs för att vi skall kunna verka på Lydenburgs anläggningsområde, samt att alla gränssnitt mellan bolagen skall vara tydliga.

 

Hur ska ni finansiera Glencoreaffären?
Det kommer ske med lokal bankbelåning och gröna lån. Även externa investerare i projektet är en möjlighet. Inget eller mycket begränsad mängd eget kapital från Swedish Stirling förväntas behövas. Själva finansieringsbehovet för affären uppkommer först då PWR BLOK börjar tillverkas och levereras. Det kommer sannolikt ske först i slutet av 2020 och pågå under hela 2021–22.

 

Varför blev det bara 25 PWR BLOK med Glencore? Ni talade ju initialt om upp till 136.
När vi inledde diskussionerna med Glencore gällde dessa deras två anläggningar – Lion och Lydenburg. Glencore vill inleda med Lydenburg och avtalet som vi signerade i somras avser den anläggningen. Att vi kom överens om att börja med 25 PWR BLOK beror framförallt på följande:

  • Går vi över 25 PWR BLOK (9,9 MW) behöver vi ansöka om genereringslicens. Detta är nog förvisso inga problem men kan ta tid och är en osäkerhetsfaktor som både vi och Glencore vill slippa initialt i projektet.
  • Vi vill säkerställa att de PWR BLOK som installeras initialt alltid har gas att köra. Lydenburg är en mindre anläggning och ibland behöver några av ugnarna stängas ner för underhåll och reparationer. Med 25 PWR BLOK kan detta göras utan större risk för brist på restgas till våra PWR BLOK.
  • Eftersom det är Swedish Stirling som ska finansiera och äga anläggningen, ligger det i vårt intresse att denna inte är större. Som vi tidigare kommunicerat avser vi framåt att enbart erbjuda kund att köpa PWR BLOK, och kan då leverera betydligt större volymer utan att belasta vår balansräkning.

De stora volymerna av restgas som idag bara bränns upp vid anläggningarna Lydenburg och Lion finns kvar. Vår uppskattning om att gasvolymerna skulle räcka för minst 136 PWR BLOK gäller. Vi är övertygade om att PWR BLOK i framtiden kommer att omvandla dessa restgaser till klimatsmart el till en kostnad som är en tredjedel av marknadspriset på el i Sydafrika.

 

Varför börjar ni inte tillverka de 25 PWR BLOK som ska levereras till Glencore förrän i slutet av 2020?

Förenklat skulle man kunna säga att den första PWR BLOK – generation 1 – som vi levererade till Afarak i princip producerades ”för hand” De 25 PWR BLOK som ska produceras för Glencore har vi för avsikt att serieproducera, vilket kommer att sänka produktionskostnaderna per PWR BLOK kraftigt. Det ligger alltid i vårt intresse att pressa ner kostnaderna, men blir extra viktigt när det är vi själva som ska ansvara för finansieringen.

Att bygga upp en organisation och struktur för serieproduktion tar tid, i synnerhet om man vill hålla nere kostnaderna. Det är framförallt mot denna bakgrund som vi bedömer att produktionen av de 25 enheterna till Glencore kommer att inledas först under andra halvåret 2020, för att sedan levereras löpande till Glencore under 2021/22. Ett annat viktigt skäl är också att leverera en version av PWR BLOK där vi hunnit göra flera förbättringar. PWR BLOK är ju en helt ny teknologi och under testningen och körning – bland annat hos Afarak – har våra ingenjörer och tekniker funnit flera olika funktionsförbättringar som vi självfallet vill bygga in i kommande av versioner. Det handlar både om förändringar som förbättrar prestanda och som sänker produktionskostnaderna. Vi producerar just nu generation 2, men de 25 PWR BLOK som vi vill levererar till Glencore blir vad vi kallar generation 3.

 

Hur kommer det sig att ni redan nu börjar prata om nya versioner av PWR BLOK. Ni har ju precis levererat den första. Funkar den inte som den ska? Kan ni inte ge konkreta exempel på vad det är för typ av förändringar ni gör i de nya versionerna?

PWR BLOK 1 driftsattes hos Afarak Mogale i maj i år och fungerar precis som den ska. Att vi redan nu jobbar med nya versioner och förbättringar är inget märkligt – tvärtom. Vi var väl medvetna om att vi skulle finna förbättringsmöjligheter direkt, men samtidigt måna om att så snabbt som möjligt få teknologin ut på marknaden och i skarp drift. Det är även under drift hos Afarak vi funnit flera olika funktionsförbättringar, ibland förvånansvärt enkla. 

Vi är dock fortfarande selektiva med att brett dela detaljerad information och framtida förändringar då vi är helt ensamma om en ny teknologi som löser ett mycket stort problem rörande återvinning av restgaser. Då vi säkrat vår marknadsposition och ett än starkare immaterialrättsligt skydd kommer detta förändras. Fokus i förändringsarbetet ligger dock primärt på förändringar som är kostnadssänkande och prestandaförbättrande. Detta arbete tar viss tid eftersom det är av stor vikt att förändringarna testats och utvärderas innan produktionssättning inleds.

Ett väldigt konkret exempel på en förändring som kommer i generation 3 – och som vi kan avslöja efter som det är ganska uppenbart – är färgen. PWR BLOK (gen 3) kommer att vara beige istället för mörkblå (se bilden nedan). Skälet är ganska enkelt. En mörk container blir varmare i solen än en ljus. Temperatursänkningen kan hålla nere kraven på elektroniska komponenter och kylning av dessa vilket gör PWR BLOK billigare att tillverka och minskar underhållskostnaderna.

Ni har precis beslutat om en konvertibelemission om 53 miljoner kronor. Vad ska de pengarna användas till?
Det konvertibellån som beslutats om av den extra bolagsstämman den 20 september kommer främst användas för att driva organisationen, genomföra kostnadssänkningar på PWR BLOK (för att nå 30–40% bruttomarginal), förbereda för skalproduktion samt finansiering av marknads- och försäljningsinsatser. 

 

Hur ser Swedish Stirlings affärsmodell ut? Till Afarak och Glencore har ni sålt en konverteringstjänst. Kommer ni fortsätta att erbjuda finansierade affärer?
Nej det kommer vi inte att göra. Det hade inte varit någon större utmaning för oss att bygga en enorm orderbok redan nu om vi erbjöd samma deal till andra som vi gör till Glencore, men det är ett väldigt kortsiktigt tänkt. Värdet på en PWR BLOK växer för varje dag den bevisas och det naturliga är att kund köper den själv. Vår marknad försvinner inte då det inte finns någon konkurrens, men ett otroligt stort behov av en lösning.  Restgaser har bränts upp i decennier utan att någon kunna gjort något av dem. Vi har helt enkelt en ny unik lösning på ett gammalt känt problem. 

Framtida affärer är tänkta att enkom ske som försäljning av teknologin. Inte att finansiera anläggningar. Det gör förvisso att det tar lite längre för andra kunder att känna sig trygga med att teknologin fungerar, men vi är övertygade om att det är en bättre affärsmodell för framtiden istället för att bygga en stor balansräkning. 

Affären med Glencore på 25 PWR BLOK har vi medvetet valt att finansiera för att mycket snabbt kunna få ett stort och välkänt bolag som använder teknologin i större skala.

 

Varför öppnar ni inte ett finansieringsbolag som Climeon har gjort med Baseload?
Vi har tittat på deras lösning och övervägt detta som alternativ. Vår slutsats är att det förvisso skulle kunna hjälpa till i början, men i längden skulle det mest vara i vägen och fördyra för oss. Ett bolag som säljer el till kraftnät över gällande elpriser behöver ett finansieringsbolag eller andra externa finansiärer. Det gäller ju inte för Swedish Stirling eftersom vi säljer till privata bolag som själva konsumerar elen, och kostnaden för dem är långt under vad de annars kan köpa el för. Vi är övertygad om att Glencore kommer att vilja köpa anläggningen så småningom eftersom det är klart lönsammare för dem, då de har mycket bättre möjligheter till billig finansiering. Det är också det alternativet vi kommer att erbjuda dem, för vidare utbyggnad. Att sälja PWR BLOK direkt till Glencore går att säkra till 95% hos Exportkreditnämnden (EKN) och de kommer inte själva att ha några problem att få lokal finansiering i sydafrikanska rand för fulla köpeskillingen till attraktiva villkor, eftersom återbetlningstiden ligger på 3–4 år. Det krävs dock – som vi sagt tidigare – en viss tid för att utrustningen skall bevisas. Så är det alltid när ny teknologi lanseras. VI kan inte säga något exakt datum när detta är ett faktum mer än att varje dag vi kör PWR BLOK på Afarak Mogale kommer vi närmare. Det här är den affärsmodell som binder upp minst kapital, den ger inga valutarisker och störst och snabbast tillväxt i längden.  

 

I våras kommunicerade ni att ni för samtal med den sydafrikanska ferrokromproducenten Samancor. Hur är statusen där?
När det gäller Samancor så kommer vi naturligtvis att kommunicera i vanlig ordning när vi har något konkret. Vi har en mycket god dialog med Samancor idag, precis som många andra aktörer i Sydafrika. Intresset generellt i Sydafrika för vår teknologi är mycket större än nog många i Sverige riktigt inser. Landets stora gruvindustri har försökt att hitta en lösning för att återvinna energin ur sina restgaser i decennier. Ett problem som PWR BLOK nu kan lösa och som uppmärksammade på både första sidan och en större artikel i den ledande branschtidning – Mining Weekly – i mitten av september. Det faktum att vi sedan i maj dessutom har en anläggning på plats hos Afarak Mogale hjälper att öka intresset ytterligare. Sedan är det ju inga små företag vi för samtal med, och stora företag är inte alltid de snabbaste på att ta beslut.

 

Ert fokus just nu är ju restgaser från ferrokromproduktion, men ni har sagt att PWR BLOK fungerar med andra restgaser. Har ni utvärderat restgaser från någon annan industri?
Det har vi. I somras fick vi t. ex. specifikationer på restgas från en sydafrikansk titanproducent. När vi analyserade denna kunde vi konstatera att energiinnehållet är högre än i restgas från ferrokromtillverkning, samt att det kommer att gå utmärkt att använda som bränsle i PWR BLOK utan några modifikationer av utrustningen. Vi vet att PWR BLOK har ett betydligt större framtida användningsområde när det gäller att återvinna energin i restgaser och omvandla den till klimatsmart el från olika industriell verksamhet globalt, men vårt fokus just nu är och förblir Sydafrika där vi kan marknaden väl. 


Varför tar det sådan tid att sälja in detta? Det har ju gått två år sedan ni lanserade PWR BLOK.
Att lansera ny teknologi tar alltid tid. Bara inom gruvindustrin i Sydafrika har man i 40 – 50 års tid försökt att hitta tekniska lösningar och metoder för att återvinna energin ur restgaser. Man har lagt ner enorma ekonomiska resurser, men trots detta inte hittat någon hållbar lösning. Utifrån den tidshorisonten går introduktionen av PWR BLOK extremt snabbt. Man får inte glömma att PWR BLOK är en helt ny lösning på ett mycket gammalt problem för en ganska konservativ bransch. Den feedback som vi utan undantag fått från potentiella kunder, banker och andra intressenter i Sydafrika är att detta går extremt fort. Man har aldrig sett något liknande i denna industrin och man är djupt imponerade.

Vanliga återkommande frågor

Vad är PWR BLOK 400-F?
PWR BLOK 400-F är en containerbaserad lösning där Swedish Stirlings stirlingmotorer används för att återvinna energi från rest- och fackelgaser inom industrin genom att omvandla denna till elektricitet. Detta möjliggör betydande energibesparingar och kostnadsreduceringar, samt minskar de globala koldioxidutsläppen.

 

Hur många stirlingmotorer finns det i PWR BLOK?
Varje PWR BLOK består av 14 motorer och har en nominell uteffekt om 400 kW.

 

Kan PWR BLOK används med andra gaser?
En av de unika aspekterna av stirlingmotortekniken är att förbränningen av bränslet sker externt – det är endast den genererade värmen som används. Av den anledningen är kvaliteten på bränslet inte av samma vikt som i förbränningsmotorer och Swedish Stirling kan använda gaser som allmänt anses vara restprodukter utan användningsområde. Även om väsentligen alla typer av brännbara gaser är fullt tänkbara som bränslen i PWR BLOK, är vi i nuläget fullt inriktade på ferrokromindustrin.

Jag har aldrig hört talas om industriella restgaser förut. Inom vilka industrier finns det restgaser som ni kan göra elektricitet av, och hur mycket sådan gas finns det i världen?

Restgaser som bränns upp (facklas) förekommer inom väldigt många olika industrier och verksamheter i samhället idag. Det är ganska anmärkningsvärt att kunskapen om detta är så låg med tanke på att det utgör en betydande del av de totala CO2-utsläppen som görs globalt. 

När det gäller industrier och andra verksamheter som producerar brännbara restgaser så finns det på många fler håll än man kanske tänker på. Swedish Stirling har inledningsvis valt att fokusera på metallindustrin och initialt ferrokromproduktion, men vid all metallproduktion av icke-ädla metaller, så som nickel, titan, med flera, så uppstår restgaser som ofta bara bränns upp utan att energin återvinns. Restgaser finns även inom petroleumindustrin, vid reningsverksanläggningar (rötgaser), och vid jordbruk och deponier (metangaser) för att ge några exempel. 

Vi vet att inom ferrokromindustrin så facklas det ungefär bort 6 miljarder Nm3 årligen, men det är bara en liten del av hela metallindustrins restgaser. När det gäller petroleumindustrin så gjorde Världsbanken för ett antal år sedan en sammanställning (OPEC Bulletin 2015/5). Enligt denna så facklar man inom petroleumindustrin årligen bort häpnadsväckande 140 miljarder Nm3 restgas utan att energiinnehållet tas tillvara. Det motsvarar ungefär hela Afrikas energibehov varje år.  

Varför riktar ni er på den sydafrikanska ferrokromindustrin?
Det viktigaste för Swedish Stirling i nuläget är att etablera PWR BLOK kommersiellt. Då det skett kommer det möjliggöra större projekt, högre produktionsvolymer och ett bredare fokus. Som en lämplig initial marknad har den sydafrikanska ferrokromindustrin identifieras. Swedish Stirling har varit närvarande i regionen sedan 2012 och har goda kontakter med representanter för samtliga större tillverkare. Marknadspotentialen uppskattas till ca 220 MW, eller 550 PWR BLOK. Då Sydafrika står för en tredjedel av världens ferrokromtillverkning är den globala marknaden ungefär en faktor tre större.

Är andra marknader för PWR BLOK tänkbara?
Ja, alla områden där gaser produceras är tänkbara marknader för PWR BLOK. Priset vi kan erbjuda, är rekordlågt för klimatsmart el och intressant för alla typer av elintensiva industrier med tillgång till restgaser. I nuläget är vi dock fullt fokuserade på den sydafrikanska ferrokromindustrin.

Ni kallar er för ett ”miljöteknikföretag”. På vilket sätt bidrar ni till bättre miljö? Om jag förstår det hela rätt så släpps det ut lika mycket koldioxid vid förbränningen av restgaserna i era stirlingmotorer som vid den fackling som sker idag?
Fackling (förbränning) av industriella restgaser görs för att det inte finns någon annan bra lösning för att ta hand om dessa extremt giftiga och miljöfarliga gaser. Vid facklingen uppstår bland annat koldioxid och värme. Genom att fackla gaserna framför våra stirlingmotorer i PWR BLOK istället, kan man dra nytta av värmeenergin och omvandla denna till elektricitet. Man återvinner helt enkelt värme som annars ofta bara går till spillo. Ur ett miljöperspektiv är detta otroligt värdefullt. I Sydafrika – som är vår första marknad – har metallindustri som använder PWR BLOK möjlighet att minska sitt behov av köpt el med ca 15–18 procent. Eftersom ca 87 procent av all elektricitet som används i landet produceras med hjälp av fossila bränslen – framförallt kolkraft – så ger PWR BLOK en mycket stor CO2-minskning. Jämfört med till exempel en solpanel är PWR BLOK fyra gånger så effektiv på att minska utsläppen i Sydafrika, eftersom att teknologin kan köras dygnet runt.

Mot den bakgrunden är det absolut motiverat att kalla Swedish Stirling för ett miljöteknikföretag. Allt fler myndigheter, branschorganisationer och industrier har, baserat på FN:s 17 globala mål om hållbar utveckling, förbundit sig att minska sin miljöpåverkan genom fackling. Idag är PWR BLOK den enda teknologi som kan återvinna värme från dessa restgaser till elektricitet till ett pris som dessutom är lägre än alla andra energislag. Vi gör det till ett lägre elpris utan någon form av stöd från skattebetalarna. Vår nytta är vinst och våra kunders besparing. Omvärldens nytta kommer utan särskild kostnad.  

Hur jobbar ni med kommunikation och hur kan man träffa er om man vill veta mer om bolaget och den framtida utvecklingen?

Vi försöker att vara så öppna, transparenta och tillgängliga som möjligt. Eftersom vi är helt ensamma om en ny teknologi som löser ett mycket omfattande industriellt och ekologiskt problem så är vi fortfarande ganska selektiva med att brett dela detaljerad information om teknologin. Det kan även finnas situationer då vi är bundna av avtal att inte kommunicera detaljer, men i övrigt försöker vi och har givetvis ett intresse själva av att dela med oss av och sprida information om vår teknologi. Vi försöker också alltid snabbt svara på frågor, och då är adressen ir@swedishstirling.com.

När det gäller finansiell information eller annan information som kan vara kurspåverkande följer vi självfallet de regelverk som gäller för spridning av detta. Vi är också restriktiva med att skicka ut pressmeddelande i tid och otid om ”nyheter” som knappast intresserar någon. Däremot har vi under hösten börjat dela med oss mer på vår webbsida av olika frågor som kommer till oss, och svaren på dessa. Webbsidan är dessutom något som vi kommer jobba mer med att utveckla under hösten och vintern så att denna mer blir en naturlig plats att söka aktuell information och nyheter på.

Vi har också nyligen anlitat en större nordisk bank och ett brittiskt analyshus att publicera analys om Swedish Stirling kvartalsvis. Den första publicerades den 24 oktober. Dessa kommer att publiceras på vår webb, men även att skickas direkt till alla som prenumerera på våra pressmeddelande. Sedan kommer vi givetvis ut med våra finansiella rapporter kvartalsvis.

När det gäller att träffa oss så försöker vi regelbundet delta på olika investerarträffar och event runt om i landet. Var och när hittar man på https://swedishstirling.com/investerare/traffa-swedish-stirling/. Vi kommer dessutom mer än gärna också ut och berättar mer om företaget och teknologin när aktiesparklubbar och föreningar bjuder in oss. Slutligen så planerar vi att bjuda in alla aktieägare till invigningen av vårt nya motorprovrum som byggs i anslutning till huvudkontoret i Göteborg. Detta kommer att bli i början av nästa år.

Swedish Stirling och andra stirlingmotortillverkare
Swedish Stirling baserar sin teknologi på en exklusiv licens från Kockums och har med avstamp därifrån demonstrerat världens största (i termer av uteffekt) och mest effektiva stirlingmotor. Vi har genom produktutveckling skapat en motor som går att serietillverka till ett pris per motor som kan matcha alla konkurrerande tekniker. Stirlingmotorn utgör grunden i PWR BLOK 400-F, en produkt som bedöms ha mycket stor marknadspotential. Vår uppfattning är att vi är ensamma i det marknadssegment vi valt att rikta in oss på.

Swedish Stirling ser positivt på andra aktörer inom stirlingtekniken, då ökad uppmärksamhet för tekniken som sådan gynnar även oss.

 

Prenumerera på nyheter från Swedish Stirling

PRESSRELEASER

Pressreleaser

Träffa Swedish Stirling

12
Nov

Institutional Capital Market Day

25
Nov

Stora Aktiedagen

18
Nov

Institutional Capital Market Day

5
Dec

ABGSC Investors days

Kommande event

Finansiell kalender

12
Nov

Kvartalsrapport Q3

18
Feb

Bokslutskommuniké Q4

24
Mar

Årsredovisning 2019

Finansiell kalender